**Inlägget innehåller annonslänkar**
I helgen var jag på födelsedagsfest med typ åtta tjejer, sex flaskor bubbel och två bibbar vin. Min vän Bella på Det kostar en flaska vin, som fixade mitt hår på bröllis, var också där, och hon instruerade mig att ta med mitt löshår. Jag har ett paket löshår från Rapunzel, såna clip-ons i sju delar i färgen Coffee Brown (990 kr på Rapunzel), och Bella har ett likadant som hon tog med sig – vi satte alltså i TVÅ PAKET löshår!! Sen tuperade hon lite och lockade och sprayade och det blev såhär jävla mega:
Av antalet selfies jag tog den kvällen kan man med lätthet dra slutsatsen att jag nog tyckte att det var rätt fint (jag la upp TRE stycken på Insta, jag kunde helt enkelt inte sluta). Jag kände mig som en miljon dollar. Jag skrev ju häromdagen att jag köper skönhetsrelaterade saker ytterst sällan – parfymen jag skrev om då, samt detta löshår utgör undantag. Jag köpte löshåret i våras för att kunna ha på bröllis och jag är obv mycket nöjd över det inköpet.
Eftersom att mitt naturliga hår är så fjösigt blev jag nästintill personlighetsförändrad av det här löshåret – jag har kanske aldrig känt mig så fin som när Bella fixat mitt hår med clip-ons? Det kändes som att ta på sig en kungakrona eller en riddarrustning, plötsligt kände jag mig som en person som kan kräva saker och bestämma över folk, hahahaha ok inte riktigt. Men wow är ordet. Jag önskar att jag var lika duktig som Bella på att fixa det såhär fint.
Ja fy fan, jag säger ofta det men det tål att upprepas; jag blir fan bara snyggare med åren.
Vi åt lasagne, drack oerhört mycket bubbel, vi hade högläsning ur Tone Schunnessons debutroman Tripprapporter och jag blev helt tårögd av hennes språk. Jag kom hem klockan fem på morgonen – minns inte senast det hände.
Det var allt!
XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!
Tisdag. Har sovit hos pappa och lillbrorsan och vaknar till en gnolande baba som står i badrummet och hudvårdar sig. Äter planetens godaste inlagda gurkor från Yekoyek – alla iranier vet! Jag kom hem till en gigantisk kartong med Skincity som avsändare… svimmade rätt ut av innehållet. På tal om iranier så sällskapade jag och gullot 
Torsdag. Dag ett av årets upplaga av branschmässan Hud och Kosmetik! Jag älskar mässor, och jag har blivit duktigare på att gå på mässor på så vis att jag inte tvingar mig själv att se allt och prata med alla, utan jag väljer istället ut de utställare som är mest intressanta och jag avstår från majoriteten av alla produktprover. Det blir mindre överväldigande då. Jag smög lite på Kakan när hon låg och kände sig som en drottning under en ansiktsbehandling av Elemis, och sen hittade jag ett nytt svenskt varumärke som gör ekologiska doftljus, handgjorda och extremt fina dofter! De heter Kårby Organics och ska alldeles snart lanseras.
Överlag kan man kalla detta för en halvdupe – den är så uppenbart en kopia, en habil sådan, men den räcker ändå inte ända fram för att bli en regelrätt dupe. En sån måste ju ändå vara i princip omöjlig att särskilja från originalet, men denna skiljer sig sig framförallt på två sätt; den smakar lite illa, och har inte samma rika konsistens som Clarins original. För hälften av priset är den dock ett svinbra kap för den som är trött på att ha luddiga gamla Lypsyl från snabbköpet i varenda jackficka.
Värdelöst inlägg… aja. Köp tidningen då! Eller leta efter den när ni är hos gyn.
Jag fick ett önskemål från en läsare att göra ett inlägg motsvarande mitt 
